Då var det gjort. Mitt första lopp i Tjejklassikern 2014. Det var en trött tjej med smärta i typ hela kroppen som gick i mål strax innan ett i lördags. En trött och väldigt väldigt lycklig tjej. Så hög på endorfiner så lite tårar kom.
Det blev ett tungt lopp i blötsnö och tunna spår. Jag hade extremt extremt bakglid hela vägen och fick inte något riktigt fäste någon gång. Dåligt glid hade jag med och det kändes knappt som jag gled alls i backarna. Inte alls någon perfekt kombination. Men annars gick det bra ;) haha. Det var tur att banan var så flack som den var...
Kilometrarna flöt på i alla fall och trots föret hade jag en bra känsla genom hela loppet. Och det var faktiskt mitt allra främsta mål, att njuta loppet igenom! Om man nu kan njuta när jag efter 2 mil hade ont i hela hela överkroppen. Armar, axlar, rygg och bål fick jobba järnet när benen bara försvann bakom mig hela tiden, och ja, det kändes. Stannade bara en kort stund en gång o drack vid en vätskekontroll. De 3 sista kilometrarna var de allra längsta, fick prata med mig själv och säga åt mig själv att kämpa bara lite till! Men jag njöt också, det gjorde jag, hela tiden.
Snyggade looken i mål ;) har aldrig haft så ont i kroppen av fysisk ansträngning någon gång. Det var både hemskt och jättehärligt. Jag hade ju grejat det. På en, för vädret, helt okej tid med, 2 timmar och 52 minuter.
Lyckoruset kan jag leva på länge. Men nu tror jag allt skidorna får vila till nästa vinter typ ;) Har inte såå jättestor lust att åka på ett tag känner jag...
Nu kör vi igång en ny vecka!
KRAM
3 kommentarer:
GRATTIS! Bra jobbat!
Bra jobbat!!
Men tog du inte med något klistervalla i fickan?? När jag körde så hade jag bakhalt första milen och kände att armarna skulle lossna men in och satte på klister och vilken skillnad när man kunde jobba med benen.
Kram Kia
Härligt jobbat.
Åhhh, du är så grym.
Är det cykel el sim härnäst nu?
Hoppas ni får en riktigt mysig alla hjärtans dag nu, kram Malin
Skicka en kommentar