torsdag 16 maj 2013

om hur jag kom igång

Jag måste börja det här inlägget med att berätta om min träningsbakgrund, långt tillbaka i tiden. Det går ganska fort ska ni veta. Jag har aldrig hållt på med någon lagidrott, inte något individuellt heller. Idrott i skolan var inte direkt mitt favoritämne. Jag fullkomligt hatade när vi skulle springa på högstadiet. Det var många små lögner om onda halsar och förkylningar ;) 
Sen har jag inte varit någon soffpotatis heller. Jag har varit med i scouterna i hela mitt liv och levt fysiskt aktivt där men har bara aldrig gillat att idrotta.

Det var egentligen när jag träffade min kära fästman saker och ting började ändras. Sakta men säkert. Vi köpte tillsammans gymkort. Detta var 2008 tror jag. Men inte förens på hösten 2010 bestämde jag mig för att börja träna på "allvar". För det jag gjorde då var faktiskt att just bestämma mig. 
Jag bestämde mig för att träna 4 gånger i veckan. 2 spinningpass och 2 styrkepass.


För det är där jag tror man får börja. Att bestämma sig. Och att sätta upp mål. För mig var det perfekt att de första målet fick vara hur många pass i veckan jag skulle köra. Och hur jag skulle fördela mina pass. Mer än så gjorde jag inte då. Jag hade lite småmål här och där, både vad det gäller vikter att lyfta mer och om löpning. Ni kan läsa några av dom HÄR, HÄR och HÄR. 


Just spinning passade mig väldigt bra att börja med. Jag köpte spinningsskor och körde på :) Efter att ha spinnat två gånger i veckan i mer eller mindre 4 månader kunde jag, när våren kom, börja springa. Något som jag aldrig tidigare gjort. Spinningen hjälpte mig helt enkelt att få upp min grundkondition så den räckte till riktigt löpning. Den känslan var riktigt häftig!

Jag har ju turen att ha en sambo som är väldigt intresserad och duktig på träning. Han har hjälp mig att sätta upp träningsccheman och få en uppfattning och kunskap över hur man kan lägga upp pass utifrån olika muskelgrupper och mål mm. Han är även den som dragit med mig till gymmet. Det är mest värt av allt för mig!
Utan honom hade jag aldrig varit där jag är idag. 
April 2011
Jag tränade så här och började sakta men säkert få in det som en vana. En vana som började övergå till en livsstil. Tiden gick och kilona försvann. Jag var länge väldigt nöjd över den nivån träningen låg på. Glad över att orka mer i styrketräningen och nästan ännu mer gladare över löpningen. Jag kunde ju tillslut springa en hel mil!! 

Ända tills i höstas egentligen. Till slut kände jag att jag stod lite still. Det tog ett tag för mig att fundera över hur jag ville gå vidare. Jag såg mig ju fortfarande som den där icke-gillande-tränande tjejen, typ ;) 

Men då bestämde jag mig igen! Bestämde mig för att börja träna mer medvetet. Mer målinriktat och mer fokuserat. Öka antalet pass i veckan. Jag gjorde tillsammans med sambon träningsscheman som varade 4 veckor. Utvärderade sedan och gjorde nytt schema. Men framför allt; jag började dokumentera min träning. Skrev upp varje pass, vad jag körde, hur många repetitioner, set och vikt. På så sätt har jag fått full koll och överblick över min träning vilket har varit jätteviktigt för mig.


Det är här jag är idag. Ungefär 20 veckor har gått och mina resultat har kommit fort. Självklart beror det på att jag absolut inte gick från noll till hundra när jag började satsa mer.
När jag vid årsskiftet bestämde mig för att prova träna så här var det just ett prov. Ett prov på om jag gillade det. Och det har ni kanske listat ut att jag gör. Jag älskar det! Det har blivit ett av mina stora intressen och det ska mycket till för att jag ska lägga av...

Ja det var min träningsresa det. Jag är absolut ingen expert. Det här är det som funkat för mig, erfarenheter.

Med träningen kom kosten... Men jag tror vi tar ett eget inlägg om det. 
Annars orkar ni aldrig läsa klart ;)

KRAM på er finingar och tusen TACK för all pepp ni ger! 
Det betyder massor!!

Kärlek



3 kommentarer:

baraetthem sa...

Vad bra skrivet! Och inspirerande! Blir inspirerad för du har hela tiden valt träningen. Hela tiden valt att träna lite till, utmana dig lite till. Tycker ofta det kan handla om att man tvingar sig, eller ger sig ut bara för att man ska. Träning ska vara kul och ett val man bestämmer sig för att göra. (och i mitt fall är jag i en sån sits att jag väljer husrenovering och liten Wilma före;) så passen blir inte lika ofta numera:)) Så heja du!! Helt grymt kämpat av dig!

Har sagt det förr, jag blir så inspirerad!!
Kram fredrika!

(vill gärna höra om kosten sen)

Linda sa...

Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter.

Själv så har jag inte lyckats klämma in träningen i familjeschemat så som jag har velat de senaste veckorna. Så typiskt nu när sommaren snart är här och bikinin ska på.
Men snart lugnar det ned sig i skolan och då ska jag ta tag i träningen igen. Har ändå lyckats få till löpning två ggr i veckan men vill klämma in ett styrkepass också.

Kram Linda

Kia sa...

Det är just det, man måste bestämma sig! Man kommer långt på viljan.:)

Ha en toppen fredag!
Kram Kia