Igår och idag har vi haft såå bra föreläsningar med jättebra föreläsare. Det har snackats om olika pedagogiker och miljöer på förskolan o skolan.
Så mycket man inte tänker på, det är härligt när det kommer någon så att man verkligen känner hur ögonen öppnas!
Samtidigt blir jag lite rädd, det är så mycket som förväntas från en pedagog.
Hon ska självfallet *lära barnen något, *skapa intresse och nyfikenhet hos barnen, *sätta barnens barnens trygghet och säkerhet först, *följa riktlinger så som läroplanerna och *skapa en stimulerande miljö för dem att främja lusten att lära.
Ja, listan kan göra lång...
Ja, listan kan göra lång...
...och tanken som kommer upp i mitt huvud är:
KOMMER JAG FIXA DETTA?!
Tur att jag inte är färdiglärd än ;)
4 kommentarer:
Du kommer klara det galant. Förstår din rädsla, jag undrade hela hösten vad sjutton jag hade gett mig in på. Men nu efter jul är det mycket som ramlar på plats. Man utvecklas ju hela tiden, och blir mer och mer van vid att använda all himla teori i praktiken. Det tar ett tag, men sen upptäcker man att det inte är så svårt, även om det är ett stort ansvar man har.
Min kollega från i höstas är mammaledig nu, så helt plötsligt står jag på egna ben i ett nästan nytt arbetslag, där jag har mest erfarenhet på just vår avdelning. Helt sjukt. Lilla jag. Men det går bra, och det är extremt utvecklande.
Jag tvivlar inte ett dugg på att du kommer bli en underbar lärare.
Inskolningen går bara bra, men lite påfrestande att ha föräldrarna där hela tiden tycker jag :p
Vi hittade mycket fint på IKEA, bilder kommer om ett par dagar, ska bara bygga lite först :)
Jag grät också i helgen! För en liten skitsak. Det var första gången på länge, jag gråter också titt som tätt annars :p Men det kändes skönt efteråt :) Nyttigt tror jag!
Låååååååång kommentar, förlåt :p KRAM SÖTNOS!
Du kommer att klara det fint! Jag tror att det viktigaste är att man gillar det man gör och tycker om barnen, det märker barnen och då mår de bra.
Du vet att du kommer klara det finfint innerst inne annars hade du aldrig valt den här utbildningen men jag håller med dej... det är verkligen mycket som hänger på läraren att barnet ska uppnå mål men att det ska vara intressant och lustfyllt för alla olika individer... Men som Sara skrev här ovan är jag övertygad om att man får erfarenhet och blit starkare i sig själv när man kommer ut och ja det är faktiskt 2 år kvar tills dess,,, tänk så mycket vi har utvecklats på 1.5 år och så ska vi läsa lika länge till :)
Men det jag vill komma fram till är att du kommer klara det galant den dagen det är dax för det <3
KRAM
Skrev ett långt svar här på jobbet men det försvann i cyperspace.
Jag trodde heller aldrig att jag skulle klara verkligheten. Men faktum är att när man väl står där med SINA barn med SINA uppgifter med SINA mål, då är det någonting helt annat än VFU.
Man kommer sakta men säkert in i rollen och man märker verkligen hur mycket man har läst och all den erfarenhet man får av VFU ger mer än vad man tro.
Jag var SÅ nervös när jag hade min första lektion. Hade planerat allt på minuten och det gick givetvis helt åt helskike. Men det är ju så när man jobbar med individer, man vet aldrig vad som händer och det är ju det som är tjusningen.
Oroa dig inte, du kommer att bli en grym pedagog.
Kramar
Skicka en kommentar